Lo shodron Granmèrkal (11)

Publié le par Monique MERABET

Isi, Saint-Denis, nou lé an plin la somène kréol. Alor pou fèt sa, alala in zistoir Granmèrkal ékri an Kréol par bann lo fé lasosiasion Laféladi.
An minm tan, lo minm zistoir i pass an Fransé sï lo blog Joséphine. I sora katogan lir sa an dë-lang vizavi.

(ici, à Saint-Denis, nous sommes en plein dans la Semaine créole. Pour fêter l'événement, voici une histoire de Granmèrkal écrite par les Fées de l'Association Laféladi.
En même temps, la même histoire est publiée en Français sur le blog de Joséphine. Ce sera chouette de la lire dans les deux langues)

Pou tonm sï lo vérsion fransé, klik an-dosou:(pour la version française cliquez sur le lien ci-dessous)
link

Monique MERABET (le 26 Octobre 2009)


          





         Lo shodron Granmèrkal (1)





Navé inn foi, pou inn bone foi, in marshan d-foi té i manj son foi èk in grin d-sèl.

Dan s-tan-la marmay, navé inn tralé ti valal té i fé toultan la maliss sanm zot lantouraj.

Alala k’in bo jour, toute la bann i désid bash lékol pou alé vavangué dann fin fon la foré.

Jïska fénoir i tonm, bannla la pa arèt fé pass la mizèr toute kalité zanimo la kroiz zot shomin : zot la tir lo ni bann zoizo, zot la fé fïme bann krapo, zot la éskinte lo tang èk ramïské sanm in boi goyavié, zot la rash la kë bann « tikigrotèt » i grouy dann lo… tousa, rienk pou lamïzman !

Lo taratass lëson moral papa moman, lo Granmèrkal Mémé té i mënass azot avèk, zot té pï la èk sa.

... à suivre


                            Lo shodron Granmèrkal (2)









Solman, fénoir i rante vitman dann milië la foré é, toudinkou, zot la rann azot konte ke zot té i trouv pï zot shomin pou artourn la kaz.

Èk sa, na inn ti farine la plui la komanse dégouté. La për èk la frè té in lingue azot.

Kapkap la grinp sï lo sink marmay té i rèss doboute, kolé-séré sou in bèl pié tamarin.

Tipierre té ankor in jëne-jëne marmay, lï té an yink-yink.

- Té ! Majine in kou Granmèrkal i vien souk anou ! Lé riskab èl i ariv an misouk an lèr son balié… sanm in gran bértèl dann son do… é… é… son dë kanèt i pèt an flame.

Bébert la kal alï nèt :

- Arèt èksa ! Ou va porte anou la shiass sanm out kozman an bok.

Kanminmsa zot té pa trankil dor dëor. Zot la rakokiyé dan lo ti bér bann rasine. Zot la tak zot boush mé zot zorèy té gran rouvèr pou kap bann tibrui té i plane dann fénoir.



... à suivre









        Lo shodron Granmèrkal (3)



Alapak dë gro ramïské la lèv doboute sou zot né. In rèyon la lïne té i fé klate zot dan an pointe é zot moustash té i vir dan tou lo sanss konm zèrb dan la briz.

Titin la krié :

- Marmay alon shapé. Bann ra-la, sa i morde domoune.

É astër, toute lo lékip la kour partou pou rod inn ot plass pou dormi. Zot la anbèk dan in trou d-rosh. Zot té sové !

Solman, dann fin fon kavèrn-la, ti zétoil té i briy an poundiak dann fénoir.

- Kosa zot i vien rod la ? Sorte de la don ! Sinonsa konte sï nou pou pik zot dérièr.

Toute in famiy lo tang té antrinn ziëte azot, èk gran-gran zépine an batay.

Ankor in kou, toute lo pë té oblijé sov kate pate. Koko té i kongne-kongne dann bransh, lo pti pate té i trok dann touf lo jon… Jïskatan ke zot la plouf dan inn mar do lo an bou.







    Lo shodron Granmèrkal (4)


- Alor, konmsa, zot i vien narg anou ? Zot la pa guingne zot vante plin, martiriz nout ti baba longuër d-journé ?

- Koa ! Koa ! Koa !

Papa-moman krapo lété pa pou plézanté.

Zot la gonf zot jabo, aprésa, zot la kri lasasin. Toute in batayon krab-la-tay la vnï done la min, lo pinse té paré pou souké.

Bann marmay té i majine zot doi d-pié krazé dann tënay-la, zot lavé për té i ral azot dann limon lo trou. Zot la trasé an flèsh.




   Lo shodron Granmèrkal (5)






Konm zot té i pérd lèr, zot la siz sï in tron rokouvèr sanm la mouss pou arpoz in pë. Mé, jïss sï zot tèt, dë kanèt jone té i vèy azot.

Lo doi Tipierre té i bate jaz lërk lï la pointé anlèr. Tipierre la guëlé :

- In shate maron ! In bèl shate maron !

An minm tan, alapak in « Touout ! Touout ! Tout ! » la pèt dann zot zorèy. Zot san la frédi. Zot dan la klaklaké. Bébert la di :

- Pa bëzoin la për. Sa mi koné, moin. Sé in fouké. Nï pë dor trankil, astër.

Pou anpar la plui sanm loraj ke té i done paké astër, zot la gliss an zanguiy sou in ta branshaj é zot zië la fèrm tousël.






  Lo shodron Granmèrkal (6)





Solman, marmay, minm moman, asoirla, Granmèrkal lavé fin é èl té i rod in zafèr pou ranpli son léstoma.

Navé inn koupe lo tan èl lavé pokor fé ri son boush èk inn ti morso la shèr frèsh.

Konm èl lavé për tonm sï Grandiab dann fénoir, èl la trap son fanal : Grandiab-la, té pa son dalon !

É kan lariv minuite, in vilin rir an guëlman d-bébète la vnï kass somèy lo bann zanfan é la sézi azot.

- Gnink ! Gnink ! Gnink ! Guèt kosa mi oi la ! in ni ti valal, bien gra, bien roz.







  Lo shodron Granmèrkal (7)


La boush Granmèrkal té i fé dolo. Hop ! Lo vië fanm la larg son tramay si lo sink garson. Ék in gatïr shoka, èl la amar sa bien séré é, vitman, èl la gliss son bazar dan son bértèl.

Èl la komann son balié amène aèl son kaz an-o la-ba dann trou volkan.

- Ti balié, monté, monté !

Aprésa, èl la fé sif son shabouk.

- É grouiy out zik, foutor !

Lo balié la dékol an flèsh. Granmèrkal té i ri sou kap : èl té i sar fé kui in manjé lo roi.

Sïbitman, loin dérièr èl, na in dézord i intrig aèl. La koup nèt son siflèt. Sïrésértin sa té Grandiab té i piste aèl.

- Ti balié, tonbé, tonbé ! I fo mi guingne filoshé lo modi Grandiab.

Lo balié la bross atèr.





  Lo shodron Granmèrkal (8)



Granmèrkal la kashièt son bértèl dérièr inn rosh é èl la alonjé in pë plï loin.

Èl lavé vavangué toute la nuite. La fatig té i pèz sitèlman sï son zo d-rin, kèl la mèt a ronflé toutsuite, konm in motër lavion.

- Ron… Rron… Rarakapout ! Pout ! Pout !

Otour son gro lèv navé in lévantay plïme rouj té i monte, i dsann an kadanse.

- Ron… Rron… Rarakapout ! Pout ! Pout !

Kan Bébert la konpri Granmèrkal té i dor konm lo zanj, lï la di dousman son bann dalon :

- Moin na inn ti kanif dan mon posh kïlote. Lër larivé pou nou guingne sové.

San pérd lo tan, lï la koupe lo fisèl. Alala toute la bann paré pou shapé.

Titoine la di :

- Oté ! Atann in kou don ! Moin la majine kèkshoz.

Alor banna la kass dë bèl jak-soso bien mïr é la bour dann bértèl pou fé kroir zot té toujour anndan

Aprésa kate pèr lo janm la done dï gaz dann santié.



Lo shodron Granmèrkal (9)





Kan Granmèrkal la rouv son zië, toute té trankil. Èl la kol son bértèl sü son do, èl la monte sü son baliè, é, '' A la vouèl!''

In moman doné èl la santi in zafèr i mouye son dèrièr. Èl la di:

- Bann ti koshon! Alé, fé zot mar pisa sï moin! Zot la për, hin! La pa pou sa mi manjra pa zot talër!

Kan èl la riv dan lanklo èl té bien èz dépoz son koli atèr.

Dann in koin shëminé volkan, Granmèrkal la antass inn karguézon boi sèk. Èl la poz dësï inn pépèr marmite troi pié rampli sanm do lo.

Aprésa, èl la ramass son lèspri é la bate dann son min. Klap...Klap...Klap. Bann zéklèr la sorte dan son doi. Èl la ansèrv azot pou alüme do fë.


 



  Lo shodron Granmèrkal (10)







Alor in gran brouyar la fïmé la rokouv toute lantouraj. Pou atann lo i mèt a bouyir, èl la trap son oulèr é èl la anvoye in ti rofrin:

 

Shof, Shof!

Boukané, shëminé,

Avèk la présion valé!

 

Léko té i amaye lo bann parol sanm lo son tanbour.

« Badam… of… Badam… né… badam… né ! »

Tanzaot Granmèrkal té itranp son doi an grif papang dann shodron.





  Lo shodron Granmèrkal (11)







Kan son zong la komanse nir an shouinngome, èl la krié :

- Marmay, lé lër pou bénié ! Ah ! Ah ! Ah !

Lo bértèl té i fé zorèy koshon. Mé Granmèrkal té sitèlman èksité kèl la pa romarké. Èl lakalbïte lo sak dan lo marmite.

Sa la fé in PLOUF !

Lo bouyante la jiklé sï Granmèrkal, la shode aèl dopï son shëvë jïska son doi d-pié.

Séminm pa si èl la konpri koman banna lavé bèrn aèl. Èl la tonm rèd sèk sï inn koush léskori.

 

É, jordui, pérsone i koné pa si èl la guingne débarbote son kari. Sak lé sïr, sèk bann marmay la rotrouv zot kaz.

Domoune i di ke zot i marsh droite koméla.

Publié dans SORCIERS

Pour être informé des derniers articles, inscrivez vous :
Commenter cet article
L
<br /> <br /> Je voudrais publier le premier paragraphe , pour donner aux blogueurs l'envie de lire toute l'histoire sur ton blog<br /> <br /> <br /> Mais je suis allée chez "Joséphine" comme tu nous le proposais, mais ce dernier est...IN-TROU-VABLE !!!<br /> <br /> <br /> Pourrais-tu me faire parvenir une traduction, que je publierai aussi ?<br /> <br /> <br /> Si tu ne veux pas, ce n'est pas un problème<br /> <br /> <br /> Je t'embrasse<br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br />  <br /> <br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> <br /> Merci Lyliane pour ton intérêt. Cette histoire traditionnelle de Grand-mère Kal (un personnage des légendes réunionnaises) a été<br /> écrite par les membres de l'association Laféladi (dont je fais partie)et a fait l'objet d'une publication. A l'origine, la version française avait été publiée sur le blog de Joséphine... qui a<br /> récemment supprimé son blog sans m’en avertir.<br /> <br /> <br /> Je vais regarder si j’ai encore l’histoire en Français et je la republierai bientôt.<br /> <br /> <br /> Bises.<br /> <br /> <br /> Le 23 Octobre 2011,<br /> <br /> <br /> Bonjour Lyliane<br /> <br /> <br /> La version française de "La marmite de Grand-Mère Kal est sur Patpantin. Bonne lecture<br /> <br /> <br /> <br />
T
<br /> <br /> Salut,<br /> <br /> <br /> C'est super:  bien présenté, pas touffu,  agréable à lire...<br /> <br /> <br /> Chapeau la conteuse<br /> <br /> <br /> Je te fais de la pub ce jour sur mon blog :  (http://tingy-tanana.blog.fr)<br /> <br /> <br /> (10 000 visteurs/mois 15 000 pages vues/mois et 148...PAYS l'ont visité)<br /> <br /> <br /> Je t'embrasse et bonne continuation à toi  ;)<br /> <br /> <br /> Tingy<br /> <br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> <br /> Merci pour la visite. Je ne vais pas tarder à aller voir ton blog de près. Moi je ne fais pas de statistiques et je serais bien en peine de dire où j'en suis.<br /> <br /> <br /> <br />
J
<br /> ça alors, grand-mère Kalle s'en va ! Dommage !<br /> <br /> C'était une belle histoire...<br /> <br /> Très amicalement,<br /> Joséphine.<br /> <br /> <br />
Répondre
C
<br /> lé vré ke lé plïs meiyër an kréol....le gou pei, oté!<br /> claude<br /> <br /> <br />
Répondre
R
<br /> rxitante et attachante histoire en particulier écrite dans cette langue imagée qui chante à mon oreille<br /> <br /> <br />
Répondre
J
<br /> Un petit coucou en attendant demain,<br /> <br /> Joséphine.<br /> <br /> <br />
Répondre
I
<br /> Ouf !!!de soulagement <br /> <br /> Mais dis donc c'est vraiment sioux que le lien se mette à jour avec l'édition.<br /> Là, je suis avec la 4. Deux de retard.<br /> <br /> Je m'y recolle pour trouver les 2 qui me manquent.<br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> Bonjour Ida<br /> Pas de panique! Je change le titre pour dire que j'ai rajouté un épisode. Mais les autres sont tous là. On pourra bientôt converser en créole.<br /> <br /> <br />
I
<br /> Oh, je suis bien triste. Je retrouve le beau parlé mais ne suis plus soutenue d'un mince espoir de lire la version française.<br /> Peut-être seulement des liens qui ne fonctionnent pas. J'espère bien.<br /> <br /> Tu vois, autant j'avais fait l'effort d'aller jusqu'à la fin du premier post, autant je me suis vite découragée. Et puis, ça me semble tellement plus dur que le premier texte.<br /> <br /> Dis-moi, Monique, tu ne vas pas me /nous/ laisser sur notre faim... avant la fin ?<br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> Sèche tes larmes Ida! Tu peux toujours avoir la version en Français. Il suffit de cliquer sur le lien donné au début de l'article (avant les épisodes) et tu tombes sur le blog de Joséphine qui<br /> puble le conteen Français. Si tu n'y arrives pas ainsi, va voir dans la liste des blogs et sites et tu choisis Le blog de Joséphine.<br /> <br /> <br />
I
<br /> Superbe cette juxtaposition (un clic et on passe dans un autre monde).<br /> <br /> Surtout, super de n'avoir mis en ligne qu'un texte court comme ça on tente la lecture. C'est pire que si on apprenait à lire. Et tout pareil que quand on déchiffre pour la première fois, on<br /> découvre qu'on comprend oh, pas tout, mais que certains mots nous parlent et  que si on baigne encore et encore dedans on comprendra on lira encore mieux.<br /> Merci pour cette expérience, Monique. Et merci aussi à Joséphine.<br /> <br /> Ca demande beaucoup d'investissement dans le temps pour lire les deux versions. Mais, j'espère revivre ce que je viens de vivre ici. C'est fabuleux !<br /> Ca s'appelle sans doute : une ouverture sur le monde.<br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> Bientôt la suite Ida. A la fin je n'en doute pas, tu seras bien familiarisée avec le créole. En fait beaucoup de mots sont issus du Français et la graphie que j'ai choisi d'utiliser est<br /> phonologique.<br /> Bone lecture.<br /> <br /> <br />
R
<br /> <br /> pliss piment dann sak kréol,<br /> <br /> <br /> <br />
Répondre
M
<br /> Sa ma fiy, mi fé pa dir aou! Lé sïr, an kréol lé plïss méyër.<br /> <br /> <br />